OMEP:s bedömningsskala för lärande för hållbar utveckling i förskolan (ERS-SDEC) kan användas av enskild förskolepersonal eller grupper inom förskolan för att granska arbetet med hållbar utveckling. Bedömningsskalan kan hjälpa och stödja förskolepersonal och enhetschefer att prioritera vad man behöver utveckla och hur detta kan göras i förhållande till lärande för hållbar utveckling i förskolan.
Liksom i andra skattningsskalor, identifierar OMEP:s bedömningsskala både läroplan (innehållet) och pedagogiska angreppssätt (didaktiken). Det kräver att den som gör skattningarna också reflekterar och dokumenterar, underlag som kan bidra till analys.
Instrument av detta slag kan användas både som stöd för självbedömning, på en förskoleavdelning, på en hel förskola eller/och granskning av en hel kommuns förskolor och deras arbete med lärande för hållbar utveckling eller som forskningsinstrument. Mest påtagligt, ger den möjligheter att kunna identifiera områden som man vill vidareutveckla inom lärande för hållbar utveckling i förskolan och även visa på utveckling och framsteg. Skalan indikatorer är skattade från 1 till 7 med 1 = otillräcklig, 3 = minimal 5 = bra och 7 = utmärkt.

Projekt: OMEP:s skala för hållbarhet i förskolan

OMEP:s skala för hållbarhet har utvecklats inom ramen för ett internationellt projekt 2011–2014 som samlat tio länder, Chile, Kina, Kenya, Korea, Norge, Portugal, Sverige, Turkiet, England och USA. Syftet med projektet var att utveckla verktyg för förskolans arbete med hållbarhet och bygga kulturer av hållbarhet. Skalan är översatt till flera språk, se www.omepworld .org.

Idag används skalan oftast som ett igångsättningsstöd för arbetslag som vill identifiera framgångar och problemområden inom förskolan, samt som ett stöd för intern utvärdering. Skalan används också som ett gemensamt underlag i forskningsprojekt.
Primärt är skalan inte tänkt att användas för jämförelser mellan olika förskolor eller som ett kvalitetsmätningsinstrument. Vi ser snarare skalan som en hjälp för att bygga en gemensam förståelse för en kultur för hållbarhet för barn och vuxna i förskolan. Skalan ger personal och ledning möjlighet att identifiera områden där insatser behövs för hållbarhet. Skalan kan också fungera som en dokumentation av utveckling och framsteg.

OMEP:s skala som ett instrument för utvärdering och kvalitetsutveckling.

Forskning med hjälp av OMEP:s hållbarhetsskala har visat fördelar med att använda ett sådant verktyg (Siraj-Blatchford, m.fl., 2016, s.18):

o Den sammanför arbetslag I förskolan och bidrar med ett gemensamt språk för diskussioner och utveckling

o   Den bevakar utveckling och skälen därtill

o   Den synliggör enligt vilka kriterier förskolan utmanas att utvecklas

o   Den har minimerat behovet av att skriva

OMEP:s skala passar väl för självvärdering och för intern utvärdering. Skalan och skattningsformulären inkluderar observationer, skattningar, reflektioner, diskussioner och handlingsplaner. Den kan användas som ett hjälpmedel för utveckling där arbetslag och rektor regelbundet reflekterar och fokuserar arbete med barn i deras omgivning för att göra en skillnad, en transformativ förändring. Ett ytterligare syfte med skalan blir därmed att på ett enkelt sätt bidra till utvärderingen av utbildningen.
OMEP:s skala för hållbarhet knyter an både till innehåll och läroplan och till förhållningssättet inom förskolepedagogiken. Varje förskola kan finna sitt eget sätt att använda skalan. Skattningsformulären innehåller delar för individuellt arbete och för arbetslagets gemensamma arbete, med utrymme för målsättning, handlingsplaner, anteckningar och reflektioner.

Under 2020 pågick projektet "Att arbeta systematiskt med utbildning för hållbarhet- erfarenheter från några I Ur och Skur-förskolor" I detta projekt använde några I Ur och Skur-förskolor OMEP:s skala för hållbarhet med syfte att systematiskt utveckla sitt arbete med utbildning för hållbarhet. Den deltagande förskolepersonalen arbetade först med att individuellt läsa indikatorerna i skalans tre områden: den sociala och kulturella dimensionen, ekonomiska dimensionen och ekologiska-miljömässiga dimensionen.  Förskolepersonalen gjorde därefter en skattning i skattningsformuläret. Vidare skrev varje person ner sina tankar och idéer i formuläret om sådant som skulle kunna utvecklas i förskolans arbete med hållbar utveckling. I nästa steg möttes arbetslagen och var och en delade med sig av de individuella skattningarna. I nästa steg utarbetade barnen och all personal en handlingsplan tillsammans. Efter detta kom en period för genomförande av det som planerats. Processen dokumenterades med text och bild. I det avslutande steget för projektet analyserades och utvärderades vad som genomförts utifrån det som planerats i handlingsplanen och deltagarna beskrev den utveckling som skett under projektperioden. 

Tycker du att det verkar intressant och är du och din förskola intresserad av att använda skalan? Kontakta någon av våra projektledare.

Projektledare i Sverige är Eva Ärlemalm-Hagsér (eva.arlemalm-hagser@msh.se) och Laila Gustavsson (laila.gustavsson@hkr.se)