Övergångar mellan olika skolformer

– bro till en hållbar framtid

Sammanställning av Erasmus + projekt 

Erasmus + projektet Övergångar mellan olika skolformer – bro till en hållbar framtid där fyra europeiska länder; Kroatien, Island, Irland och Sverige deltog startades hösten 2018 och skulle varit slutfört hösten 2020. På grund av den pandemin som startade 2019 förlängdes projektet ett år och avslutades på hösten 2021. Syftet med projektet var att utveckla, förbättra och utvidga förståelsen av de kompetenser som krävs för att barn ska ges möjligheter för hållbara övergångar mellan olika skolformer som mellan förskola, förskoleklass och skola. Ett ytterligare syfte var att skapa innovativ yrkesutveckling och yrkeskompetenser inom förskolans verksamhet. Detta med syfte att stödja barn övergångar och samtidigt erbjuda lika möjligheter oberoende av sociala förhållanden och individuella behov. Utgångspunkten var att utveckla hur skolan kan förberedas för barnen i stället för hur barnen ska förbereda sig för skolan. I projektet ingick att genomföra en forskningsöversikt av övergångspraxis i internationell litteratur, att sammanställa en kunskapsöversikt av de deltagande ländernas skolsystem och övergångspraxis och att utveckla ett utbildningsmaterial i samarbete mellan projektets deltagare. Detta utbildningsmaterial bygger på tre moduler i vilka följande teman lyftes: Barncentrerade övergångar; Barns perspektiv på övergångar och Att bygga hållbara övergångar. I de tre modulerna återspeglas olika tolkningar av barns perspektiv samt olika perspektiv på mångfald i samband med övergångar mellan olika skolformer.

Vid det första projektmötet i Zagreb, Kroatien träffades representanterna från Island, Irland, Kroatien och Sverige för att starta projektet. Från Sverige har Ingela Friberg adjunkt i pedagogik, Högskolan Kristianstad och Eva Ärlemalm-Hagsér professor i pedagogik, Mälardalens högskola representerat Svenska OMEP i projektet. Under projektets gång har det även varit träffar i Sverige, på Irland och på Island. Efter att pandemin startade genomfördes projektets resterande träffar på ZOOM vilket gjorde att vi kunde avsluta projektet med det färdiga utbildningsmaterialet och dess moduler i augusti 2021.

På första mötet i Zagreb ställde sig medlemmarna från de olika länderna frågan om vad som är viktig inför övergångar mellan olika skolformer? Relationer, Förändring, Kontinuitet, Kompetens, Förväntan, Oro och Lärande visade sig vara viktiga aspekter att beakta vid övergångar i alla länderna. Relationskompetens behövs för att bygga goda relationer mellan barn/elever. I möten, kommunikation, relationer med barn/elever kan relationskompetens bidra till att läsa och känna av om vad som kan och bör göras i konkreta skeende, förbindelse mellan människor samt i samspelsprocesser (Aspelin 2018). Barn och elever har ofta höga förväntningar. I flera studier om barns perspektiv på övergångar visar att barn förväntar sig en viss skillnad mellan förskola och förskoleklass. En av dessa förväntningar kan vara att barnet anser att det i förskoleklassen ska vara mer likt en skola och att det kommer att ställas större krav på dem (Ackesjö 2013; Lago 2014). Övergången mellan skolformerna beskrivs av lärare i de båda skolformerna som en tid av osäkerhet som bidrar till viss Oro hos både barn/elever, vårdnadshavare och kollegor vilket måste hanteras (Kallberg 2018). Lärande är också viktigt vid övergångar. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande (Skolverket 2018, 2019).

Studiebesök på Island

Reykjavik 

I början av juni 2019 var det möte på Island då praktiker från de olika länderna var med och presenterade övergångar mellan olika skolformer specifikt för sitt eget land. Efter att ha varit på studiebesök på isländska förskolor träffades praktikerna från de olika länderna i grupper och reflekterade tillsammans om vad de kunde omsätta i den egna praktiken. I diskussionen kom de fram till att alla relationer var viktiga för att skapa hållbara övergångar. Aspekter som att delge information mellan lärarna, lyssna på barns perspektiv, att barn får berätta sina egna historier, entusiastiska rektorer och miljöer som alla kan använda, både inne och ute lyftes som viktiga i gruppernas diskussioner.

Moduler

Den avslutande delen av projektet var att utveckla ett utbildningsmaterial. Alla representanter från de olika länderna har varit aktiva med att skapa de moduler som materialet bygger på. Island hade ansvar för modul 1 ”Barncentrerade övergångar”, Kroatien för modul 2 ”Barns perspektiv på övergångar” och Sverige för modul 3 ”Bygga hållbara övergångar”. De praktiker som deltog från de olika länderna har på olika sätt varit med att ta fram innehåll till dessa moduler. I Sverige har förskollärare i förskola, förskoleklass, lärare i grundskolan och fritidspedagoger tillsammans med Ingela Friberg arbetat fram material till modul 3.

Nya strategier för att stödja barn och elevers aktiva deltagande i övergångar

Tillsammans med lärare från olika skolformer har den praktiska delen av projektet i Sverige genomförts med inspiration av aktionsforskning. Aktionsforskningsprojektet pågick under hela mellan hösten 2020 till våren 2021. Aktionsforskning kan beskrivas som en kvalitativ strategi som startar i praktiken och syftar till att utveckla ett samarbete mellan forskare och lärare för att ändra praxis. Aktionsforskning kan även beskrivas som en cirkelmodell: aktion, observation och reflektion där lärare ses som utvecklare av sin egen praxis och att ständigt ställa nya frågor (Rönnerman 2004). I denna del av projektet har fokus varit på barns perspektiv. Förskollärarna i förskolan, förskollärare i förskoleklass, lärare som undervisar i de yngre skolåren och fritidspedagoger träffades under projekttiden elva gånger tillsammans med Ingela Friberg. Vid dessa tillfällen reflekterade förskollärare, fritidspedagoger och lärare från de olika skolformerna tillsammans om hur de kunde ändra strategier för att barn och elever skulle få en positiv övergång. För att ta reda på mer om övergångar läste lärarna som deltog i projektet forskning i form av böcker och artiklar. Dessa diskuterades vid en av de första träffarna. Efter att ha läst och diskuterat aktuell forskning kom deltagarna fram till att det som behövdes utvecklas vidare i de olika skolformerna var: relationskompetens, att lyssna på barn och elevers tankar om övergångar, miljön, vårdnadshavares roll, fritidspedagogens roll, faddergrupper samt att få en samsyn om de begrepp som kopplades till övergångar.  Aktionsforskningsprojektet innefattade även intervjuer av barn, elever och vårdnadshavare. Kunskapen från aktionsforskningsprojektet användes i utvecklingen av utvecklingsmaterialets modul 3.  

Reflektion avgörande för förståelse och kunskapsutveckling 

I reflektionen mellan de deltagande lärarna från olika skolformer och från de fyra länderna om hur de kan stödja barn och elevers övergångar och erbjuda lika möjligheter oberoende av sociala och individuella behov framträder flera gemensamma aspekter som är viktiga för hållbara övergångar. Det är viktigt som lärare att skapa goda relationer med barnen och eleverna, med vårdnadshavare och de lärare i de olika skolformerna som barnen ska möta. Goda relationer som möjliggör för att barn och elever ska känna sig trygga. En annan viktig aspekt som framkom i lärarnas reflektioner är betydelsen att lyssna och ta mer hänsyn till barns tankar inför övergångar mellan olika skolformer.  

Projektets styrkor

Att få ha varit med i ett Erasmus + projekt har varit ett mycket givande samarbete med andra länder i ett gemensamt projekt om övergångar. Det finns olikheter, men när projektet är avslutat så blir det tydligt att det även finns många likheter i arbetet med barn och elever från 0–8 år när det gäller övergångar mellan olika skolformer, både i praktiken och i forskning från de olika länderna. Syftet att utveckla, förbättra och utvidga förståelsen av de kompetenser som krävs för att barn ska ges möjligheter för hållbara övergångar mellan olika skolformer som mellan förskola, förskoleklass och skola samt att skapa innovativ yrkesutveckling och yrkeskompetenser inom förskolans verksamhet har uppnåtts i projektet.

Genomförandet av projektet gjorde det möjligt för deltagarna på individnivå att utveckla kunskap om området övergångar, utveckla positiva erfarenheter genom internationellt samarbete och stärka de deltagandes förmåga för samarbete på internationell nivå. Projektet har inom utbildningsområdet stärkt det internationella samarbetet på europeisk nivå. På grund av oförutsedda omständigheter med "force majeure", som inte kunde påverkas av partnerskapet, ändrades genomförandet i en del av projektaktiviteterna. Till exempel genomfördes avslutningskonferensen virtuellt. Projektet har presenterats vid relevanta konferenser bland annat European Early Childhood Education Research Association (EECERA), vilket möjliggjort att synliggöra projektet internationellt. Projektet har förutom på EECERA-konferensen presenterats på OMEP:s medlemsmöte och kommer även att presenteras i forskningsmiljön Barndom Lärande och Utbildning (BALU) på Högskolan Kristianstad samt i undervisning på förskollärarprogrammet på Högskolan Kristianstad.    

Modulerna finns tillgängliga på: https://www.youtube.com/playlist?list=PLgmqrQzfvXlkLTqPY0BHTt--QjSSMxi90

Text: Ingela Friberg

Referenser 

Ackesjö, H. (2013). Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass. NORDISK BARNEHAGEFORSKNING. 6(15), 1-23 

Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens: vad är det? - hur kan den utvecklas?

Stockholm: Liber 

Kallberg, P. (2018). Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1 (Mälardalen University Doctoral Dissertation 274). Västerås: Mälardalen University.  

Largo, L. (2014).”Mellanklass kan man kalla det”: Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett (Linköping Studies in Pedagogical Practices No. 19; Linköping Studies in Education and Social Sciences 5). Linköping: Linköping University. 

Rönnerman, K. (2004). Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner  erfarenhet och reflektioner. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Stockholm: Skolverket