Barnrättskommittén

Convention-on-the-Rights-of-the-Child.pdf
sveriges-kombinerade-sjatte-och-sjunde-periodiska-rapport-till-fn.pdf
                                    Uppdaterad 211021
Vart femte år granskar FN hur medlemsstaterna efterlever barnkonventionens artiklar. Det är Barnrättskommittén, med säte i Geneve som genomför granskningen. Barnrättskommittén
 är en internationell kommitté som har till uppgift att övervaka att barnkonventionen verkligen respekteras i de länder som ratificerat den. Kommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter "med högt moraliskt anseende och erkänd sakkunskap". Ledamöterna i kommittén ska agera i egenskap av sig själva och inte för organisationer eller länder. (artikel 43.2). De stater som ratificerat konventionen nominerar och väljer kommittéledamöterna. En geografisk fördelning ska eftersträvas och personer från olika rättssystem ska finnas representerade. Ledamöterna väljs på fyra år och val sker vartannat år.

FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige (2015)

Här nedan är några exempel från den senaste granskningen där barnrätts­kommittén anser att Sverige behöver förbättra sig för att leva upp till barnkonven­tionens bestämmelser. 

  • Att barnkonventionen blir svensk lag.
  • ​Att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn.
  • Att alla barn i Sverige skyddas mot diskriminering.
  • Att utreda barnets bästa i asylärenden och socialtjänstutredningar.
  • Att förbjuda isolering av barn på institution.
  • Att se till så att anmälningsplikten fungerar när barn far illa.
  • Att stärka skyddet för barn mot sexuell exploatering.
  • Att undersöka orsakerna till barnfattigdom.
  • Att ändra utlänningslagen så att barn hörs i asylprocessen.
  • Att garantera att inget barn i samhällsvård utvisas tillsammans med föräldrar som barnet behöver skyddas från.
  • Att införa obligatoriska barnkonsekvensanalyser i alla beslut och processer som rör barn, till exempel i samband med lagstiftning, budgetfrågor och internationellt bistånd.
  • Att ratificera tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt.
I pdf-filen "Frågelistan från FN 2021" till vänster, kan du läsa hela den lista på frågor som barnrätts­kommittén skickat till den svenska regeringen kring hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Svaren, Sveriges kombinerade sjätte och sjunde periodiska rapport, överlämnades till Barnrättskommittén den 15 oktober 2021. Se pdf-filen "Sveriges svar 211015" här till vänster. Nästa steg i granskningen sker i maj 2022, då Sverige kommer att kallas till Barnrättskommittén för samtal. Efter det kommer kommittén att lämna rekommendationer till Sverige om vad den anser Sverige ska arbeta med för att säkerställa barns rättigheter i Sverige.

Barnrätts­kommitténs arbete har ofta försenats och för att göra kommitténs arbete effektivare och granskningsprocessen snabbare, beslutade FN 2014 att förenkla rapporteringssystemet. Barnrätts­kommittén gav länder möjlighet att rapportera enligt en förenklad process. Sverige bjöds in och svarade under 2018 ja och har att i den rapport som skickades in till FN 2021, använt det förenklade sättet att rapportera.

UNICEF och frivilligorganisationer kommenterar oftast ländernas rapport, för att ge Barnrättskommittén en mer fullständig bild av barns situation i det aktuella landet. Den förenklade rapporteringsprocessen innebär att man övergår från att organisationer en och en skickar en rapport, till att frivilligorganisationerna samarbetar och skickar en gemensam rapport. Den alternativa rapporten utgår från de frågor FN ställt vid den senaste granskningen. Rapporten följer en mall och får ej överskrida ett visst antal sidor och ord. I Sverige har UNICEF lett arbetet med att utarbeta alternativrapporten tillsammans med ett antal barnrättsorganisationer. Nätverket för barnkonventionen, där Svenska OMEP är medlem har varit en av dessa organisationer.